Blog Image

Ängarnas Ranch bloggar

Vår blogg

Här delar vi med oss från de kurser, clinics, föredrag etc som vi anordnar hos oss på Ängarnas Ranch.

Hästens beteende

Uncategorised Posted on Sun, March 15, 2020 16:59:09

Då det strax är dags för min föreläsning om hästens beteende, den 22 mars,

Läs mer om den på vår hemsida: https://www.angarnasranch.se/%C3%A4ngarnas%20ranch-11/f%C3%B6rel%C3%A4sningar.html

så tänkte jag nu dela med mig lite om vad jag har skrivit om ämnet i min bok.

Hästens beteende

Trots att mycket har hänt med hästarnas utseenden sedan de domesticerades så har de i stort sett kvar alla sina ursprungliga beteenden och instinkter. Något som är viktigt att komma ihåg när man umgås med hästar. Deras beteende verkar inte alltid helt logiskt för oss men allt de gör är logiskt för dem. Det grundar sig i deras instinkter, ett arv från deras förfäder, vilket fått hästen att överleva alla dessa miljoner år.

Det finns flera faktorer som avgör hur eller om hästen reagerar på olika saker och att lära sig hur hästens biologiska arv påverkad dess vardag är grunden till att kunna ge den ett så naturligt liv som möjligt i en, för dem, onaturlig miljö.

Det vilda arvet i tamhästens beteende

Betesdjur, som hästar, lever i en ständig risk att bli angripna av rovdjur, men ändå håller vissa arter ihop i flockar som är lättare att upptäcka.

Det finns antagligen flertalet olika anledningar till varför vissa djur väljer det ena eller det andra, men grundliggande tros vara miljön de lever i. Stäppdjur, som hästen, lever i flockar för att det ger en ökad säkerhet på så vis att det är flera som vaktar för rovdjur och sannolikheten att bli tagen minskar drastiskt ju fler flockmedlemmar det är. Det är även enklare att försvara sig om man är flera och situationen kräver det. Medan skogslevande djur har enklare att komma undan rovdjur på egen hand bland vegetationen.

En nackdel med att leva i stora hjordar, utöver att man är enklare att upptäcka, är att maten snabbare tar slut och hjorden måste därför röra sig över stora områden för att överleva.

Här har vi de tre grunderna till hästens beteende och anledningarna till att de reagerar som de gör i olika situationer. 1. De är flockdjur 2. De är stäppdjur och 3. De är bytesdjur.

Genom att studera hästar i det vilda har forskare lärt sig mycket om hur de beter sig emot varandra och mot omvärlden. Våra tama hästar har precis samma språk som vildhästarna, även om de genom årtusenden av umgänge med människor har förändrats lite så är det marginellt. Exempelvis så krävs det lite starkare skrämsel eller hot för att tamhästen ska fly.

Många saker går att anpassa på våra tamhästar, till exempel till vårt kroppsspråk och förhållningssätt till hästen. Men även i våra dagliga stallrutiner såsom utfodring, uppstallning, hagvistelser och så vidare.

Hästens språk

För att lära känna din häst och få en bra relation till den så bör du lära dig dess språk. Tänk på att även hästar är individer, bara för att du kan en hästs språk betyder inte det att du kan allas. Men man kan studera och lära sig de allmänna riktlinjerna i hästarnas språk för att underlätta alla möten med hästar.

Vi människor kommunicerar omedvetet med hästarna genom våra olika dofter och vårt kroppsspråk, de läser av våra minsta rörelser och tolkar dem på olika sätt, även detta individberoende.

Hästar kommunicera huvudsakligen med kroppsliga och taktila (beröring) signaler men de använder även läten. Exempelvis är skrin vanliga tecken på upphetsning eller aggression. Eller som när ett sto ¨kuttrar¨ uppmuntrande till sitt föl, vilket kallas för muller. Som hästarna också ofta låter när vi är på gång med maten, det är en vänskaplig signal som tyder på välbefinnande. De kan också gnägga mycket högt när de anser att vi är sena med maten.

Hästar känner igen varandras gnäggningar och det är ett sätt att kommunicera på längre avstånd, vilket man ofta kan uppleva när man rider iväg med en häst och lämnar en eller flera hemma.

Frustningar och fnysningar används även de som ljudsignaler, en frustning under arbetet tros höra samman med när hästen börjar bli uppvärmd och spänner av. Medan en fnysning oftast hörs i samband med en häst som upptäckt något potentiellt hot. Hingstar kan även använda sig av fnysningar när de slåss, i samband med att de blåser upp sig och visar sig stora.

Öronen säger mycket om hästens uppmärksamhet, både hur mycket den ger och var det de uppmärksammar befinner sig. Ofta får man höra att öron framåt betyder glad häst och öron bakåt betyder arg häst, men riktigt så enkelt är det inte. Bakåt kan betyda allt ifrån arg till avslappnad eller lyssnar bakåt, till exempel lyssnar på sin ryttare. Framåt kan betyda glad, uppmärksam eller rent av rädd. Det går inte att avgöra på enbart öronens position.

Hästars kommunikation kombineras alla olika signaler, taktila-, ljud-, doft- och kroppssignaler, för att förmedla ett budskap eller en känsla. Det är en helhet att se till och man kan inte avgöra på enbart en del av budskapet.

De använder sig även av mycket små signaler som kan vara svåra för oss människor att uppfatta, så som en rynkad överläpp, vidgade näsborrar eller ryckningar i käkmuskulaturen.

Kombinationer av ansiktsuttryck och kroppshållning kan säga oss mycket, även om vi inte alltid kan uppfatta de små signalerna. Men genom att vara observanta och anpassa vårt eget kroppsspråk för att likna deras kan vi kan börja lära oss att kommunicera på ett sätt som är mer begripligt för hästen.

Hästmannaskap ”Horsemanship”

Kommunikation mellan häst och människa och förståelse för hästen som biologisk varelse. Att leva och arbeta med hästar utan att överföra mänskliga känslor till hästens beteende, handlar i stort om att kunna sätta sig in i hästens situation och tankesätt.

Med gott hästmannaskap ser man till hästens välbefinnande i första hand, man lär sig att förstå hästens beteende och man låter säkerhetstänkandet genomsyra all hantering och umgänge med hästarna. Låt ledarskapet bli en del av din egen personlighet som en god ledare.



Hästens Historia

Uncategorised Posted on Mon, February 10, 2020 18:50:46

Del 1 i Hästens bok handlar om Hästens historia.

Ett kapitel som ständigt är under förändring allt eftersom att ny forskning görs. Försöker att hålla mig uppdaterad, men alltid missar jag någonting. Så detta kapitel är baserat på den publicerade forskningen som jag hittills har läst.

Så har du läst forskning som kan vara av intresse för detta kapitlet så dela de gärna till mig 🙂

Hästens Historia

Hästdjuren härstammar från så kallade Condylater som är förfäderna till alla jordens hovdjur och hästen historia börjar för cirka sextio miljoner år sedan.

Fossilen från den första troliga förfadern till dagens häst hittades 1867 i Nordamerika av O.C. Marsh, professor i paleontologi vid Yale university.

Den kallades för Eohippus (egentligen heter den Hyracotherium), eller även kallad ¨Gryningshästen¨,och var ungefär 20 – 35 centimeter i mankhöjd, liknade rådjur och hade fem tår på varje fot istället för en. De var lövätare och hade enkla tänder. De var troligen ljust gråbruna med ljusare fläckar och de levde i tropiska skogar. De flesta fynd är från nuvarande New Mexico och Wyoming i USA.

Därefter följer ett flertal olika hästdjur som det forskas flitigt om och därav skriver jag inte så mycket mer om dem i nuläget, med förhoppning att få återkomma.

Det har funnits cirka 50 olika arter av hästdjur (Equidae) sedan Eohippus, men merparten är utdöda och efter senaste istiden för cirka 12 – 15 000 år sedan så finns det enbart sex olika arter kvar. Häst, Tamåsna, Asiatisk åsna, Grevysebra, Stäppsebra och Bergsebra.

Equus Caballus, den moderna hästen, utvecklades för cirka en miljon år sedan i Amerika. Den spred sig till Asien och Europa över de dåvarande landförbindelserna. Men när inlandsisen smälte för cirka 10 000 år sedan försvann landsförbindelserna och av någon ännu oförklarlig anledning dog hästen ut på den amerikanska kontinenten och kom tillbaka först när Amerika upptäcktes av Européerna. När den senaste istiden försvann för cirka 10 000 år sedan förändrades södra Europa och blev varmare och skogigare varpå de vilda hästarna försvann även därifrån men stäpperna i nordost behöll sina hästar.

Under denna tid existerade fem primitiva huvudtyper av hästen:

Skogshästen (Equus Caballus Silvaticus eller E.C. Germanicus), en häst på cirka 155 centimeter i mankhöjd som levde i skogarna i norra Europa innan istiden. Den hade tjocka ben, grov päls och massiva breda hovar och är stamfadern bakom dagens kallblodsraser.

Tarpanen (Equus Caballus Gmelimi Antonius), ponnytyp som levde i Östeuropa. Den var den som överlevde längst, bortsett från Przewalskihästen. Sista Tarpanen dog 1880 men det finns en rekonstruerad hjord i Polen framavlade på de starkaste ättlingarna Konik och Huculponny.

Tundrahästen, väldigt lite forskning finns om denna primitiva häst då väldigt få nu levande raser härstammar från denna, den enda helt kända är Yakutponnyn i Sibirien.

Przewalskijs häst (Equus Caballus Przewalskii Przewalskii eller Equus Ferus Przewalskii), även kallad Asiatiska- och Mongoliska vildhästen eller Taki som den heter i Mongoliet. Den enda idag levande av de primitiva förfäderna. Upptäcktes enligt sägnerna i slutet av 1800-talet av den ryske generalen Nikolaj Przjevalskij, men de finns dokumenterade sedan 1400-talet. Ursprungligen har de levt i slättlandskap i Asien, då främst Mongoliet.

Under 1889 samlades några hästar ihop för forskningssyften och fördes till Ryssland. 1960 dog den vilda stammen helt ut och de nu levande exemplaren härstammar alla från de som avlades fram i fångenskap. Största stammen finns idag i Ukraina och ett par lyckade utplanteringar har skett i Hustai nationalpark sedan början på 90-talet. Det finns idag knappt 2000 exemplar och av dem enbart några få hundra i vilt tillstånd.

Tatariska ponnyn eller asiatiska ponnyn, en version av Przewalskin som fördes till Skandinavien av vandringsfolk från östra Asien. En liten stark ponny som är stamfader till många av våra skandinaviska raser, men troligen främst till Fjordhästen.

Dessa fem utvecklades olika beroende på vilken sorts miljö de levde i och för 6 000 år sedan hade fyra nya huvudtyper utvecklats, två ponnytyper och två hästtyper.

Ponnytyp 1 utvecklades i norra Europa och spreds sedan till både Sibirien och Alaska, som på den tiden satt ihop med Asien. Den blev köldtålig och stark då den levde i krävande omgivningar, cirka 122 – 127 centimeter i mankhöjd och brun.

Den är förfadern till den keltiska ponnyn som i sin tur är förfader till exempelvis Shetlandsponnyn, Exmoorponnyn och Gotlandsrusset. Från denna ponnytyp härstammar troligen även Dölehästen, Islandshästen och Camarguehästen för att nämna några.

Ponnytyp 2 var större, cirka 145 centimeter, starkare och hade ett tyngre huvud än nummer ett. Liknade Przewalskin och var tålig emot både köld och torka. Den levde i norra Eurasien och är förfadern till de mongoliska och tibetanska ponnyerna, samt fjording och skotsk hihgland ponny.

Hästtyp 1 levde i centrala Asien. Den var lång och smal, hade lång hals och långa öron. Cirka 150 – 155 centimeter i mankhöjd och var en ökenhäst. Den levde i centrala Asien upp till Spannien. Förfader till de spanska hästarna och flera varmblodshästar bland annat Achal-Tekinerna.

Hästtyp 2 utvecklades i västra Asien, den var liten men klassas som häst på grund av sina smäckra drag. Den levde i öknen och var snabbare och hade längre svans och en konkav nosprofil. Känns det igen? Japp förfadern till det Arabiska Fullblodet, men även till Kaspisk häst.

Den stora förändringen i hästens evolution skedde för cirka 20 miljoner år sedan, under den geologiska epoken Miocen. På grund av klimatförändringar skiftade skogsland till stäpplandskap och djuren var tvungna att anpassa sig till att kunna leva på gräs. Vilket är mer näringsfattigt och hårdsmält föda än vad de levt på tidigare. Evolutionen av hästens tänder och mag-tarmfunktioner är det som gör att de fortfarande finns hästdjur idag.

Nyare forskning visar att hästen tämjdes redan för 5700 år sedan i Krasnyi Yar i Kazakstan av de så kallade Botiafolket. De härstammade från ett nomadfolk och levde på att jaga stäppdjur, varav bland andra vildhästar. Men sedan ändrades deras livsstil och de blev bofasta och skapade stora städer där spår efter stora inhägnader hittats. Stora mängder skelett efter hästar har hittats, där vissa bär spår efter betsel. Forskarna har även hittat att botaniernas krukor innehåller hästmjölk.

Men även om denna platsen håller de äldsta spåren av tamhästar så anser forskarna att botaifolket kom västerifrån och kan ha haft traditionen, möjligen även hästarna, med sig.

I tuffa bergsomgivningar användes hästen som riddjur för lättare och snabbare framkomst. Stridshästarna var en avgörande part av många strider, både som dragare av stridsvagnar och riddjur.

När jordbruket utvecklades kunde människan börja fodra hästen och det tillsammans med selektiv avel resulterade i större och starkare hästar. De användes då främst till transport och jordbruk, men även till tävlingar som ägde rum i det romerska imperiet och i det antika Grekland.

Att äga en häst betydde rörlighet och med hästens hjälp kunde civilisationer expandera och ibland blev de även starten till nya samhällen.

När hästen väl var tämjd spred sig kunskapen snabbt och under 3 000 f. Kr återinfördes hästar till områden där den var utdöd, som Turkiet, Frankrike och södra Tyskland. 500 år senare fanns de i Mellanöstern. Och efter ytterligare 500 år användes de till strid och de folk som kunde hålla hästar gynnades enormt.

I Sverige är de första hittade spåren efter hästar från 2700 f. Kr, små kraftiga ponnyer som senare, under järnåldern och vikingatiden, korsades med större raser från södra Europa.

Hästen har spelat stor roll för utvecklingen av Sverige, främst inom jordbruket men även till långfärdsresor och packdjur till och från marknader.

Under 1800-talets andra hälft ökade antalet arbetshästar i jordbruket och på 1890-talet fanns det cirka 500 000 hästar i svenskt jordbruk. Här började även de tyngre kallblodshästarna att importeras.

Ordet ¨hästras¨ dök upp först på 1700-talet men avel, alltså selektiv parning, har troligen pågått så länge hästen har varit i människans tjänst.



Hästens bok

Uncategorised Posted on Tue, January 21, 2020 16:41:08

Presentation av min ena bok, Hästens bok heter den helt enkelt, än så länge.

Tanken är att denna bok ska handla om allt som jag anser är viktigt i vår hästhållning. Förutom själva träningen av hästen, för det får en egen bok.

Den är under ständig utveckling denna boken och jag är aldrig helt nöjd. Finns så mycket att lära sig och kommer hela tiden ny forskning att ta ställning till, så jag misstänker att den aldrig kommer bli klar, ha ha.

Men jag kan ju dela med mig av de delar som jag ändå känner mig nöjd med, små smakprov av det som kanske en gång blir slutresultatet.

Så… vi börjar från början med en del ur introt till Hästens Bok;

Hästar är underbara djur som, om man behandlar dem väl, kan bli ens bästa vänner. Men det är mycket som är viktigt att veta för att kunna ge hästen en så naturlig miljö som möjligt, vilket borde vara alla hästägares strävan.

Man blir aldrig färdigutbildad och att hela tiden uppdatera sina kunskaper är en mycket stor del i att vara en god hästmänniska. Man bör vara öppen för andras åsikter och alltid vara villig att dela med sig av sina egna kunskaper och erfarenheter.

Att förstå sig på hästens biologiska arv är A och O i all hantering och umgänge med dessa magnifika djur. Därför är denna bok i första hand tillägnad hästens vardagsliv och inte dess träning. Jag skriver för att utbilda och hjälpa och för att bidra till att världens hästar får ett så bra liv som möjligt.

Något som ständigt förändras i denna boken, i takt med att innehåller utvecklas, är innehållsförteckningen… Än så länge så är kapitlen som följer;

Innehållsförteckning

  • Hästens historia
  • Hästens beteende
    • Det vilda arvet i tamhästens beteende
    • Beteendestörningar och olater
    • Hästens språk
  • Hästmannaskap/Horsemanship
  • Anatomi och fysiologi
    • Exteriör
    • Hovar
    • Hud
    • Rörelseapparaten
    • Rygg
    • Andning och blodomlopp
    • Sinnen och signaler
  • Hästens fysiska hälsa och sjukvård
    • Normalvärden
    • Stallapotek
    • Visitation
    • Tandvård
    • Avmaskning
    • Vaccinationer
    • Bandagering
    • Första hjälpen, vad gör man?
    • Hovarnas sjukdomar och skador
    • Mag- och tarmsjukdomar
    • Smitta och smittspridning
  • Foder
    • Fodermedel
    • Vatten
    • Näringsämnen, vitaminer och mineraler
    • Mögel och foderjäst
    • Foderstater och näringsbehov
    • Fodersmältning
  • Avel
    • Avvänjning
  • Hästens hem och arbetsplats
    • Stallet
    • Lösdrift
    • Hagen
  • Lagar och föreskrifter
  • Referenser

Jag tänkte försöka dela med mig av godbitar från de olika kapitlen. Och på så vis även förhoppningsvis komma framåt med själva boken.

Hoppas ni kommer uppskatta det jag delar med mig av. Och som alltid tar jag gärna emot er kritik eller om ni bara har tips och idéer som kan hjälpa mig.



Mer aktivitet

Uncategorised Posted on Tue, January 21, 2020 16:24:11

Nytt år och nya möjligheter!

Ska försöka vara lite mer aktiv med mitt skrivande tänkte jag.

Något som inte så många vet är att jag skriver på en egen hästbok, eller egentligen två. Pratar inte så mycket om det för tror inte riktigt på att jag någonsin ska bli klar….

Men tänkte att här på bloggen är ju en bra plats att dela med mig lite av allt jag skriver på. Både för boken men också för alla olika kurser och föredrag jag håller i under åren.

Så nyårslöftet är helt enkelt att dela med mig mer. Påminn mig gärna!



Genom gång av regelboken

Westernridskola Posted on Sat, March 23, 2019 20:02:35

Den 23 mars 2019 kom domare Ingela Ynghagen till oss ock körde en genomgång av WRAS regelbok med oss. (Western Riders Association of Sweden)

Vi gick igenom lite om de olika nivåerna, lite om nytt från Jordbrukasverket och hon berättade och visade om de nya bedömningsskalorna i Western Horsemanship och Showmanship.
Vi fick även lite nya mönster, de flesta ligger redan på WRAS hemsida och kommer komma med i den nya regelboken för 2020/2021.

Till att börja med påpekade Ingela att det som inte står i regelboken finns inte, domarna hittar inte på saker själva. Men hon sa också att de inte heller är mer än människor så anser man sig felbedömd kan man be domaren visa var i regelboken det står om just den bedömningen.
Helst utan ilska smiley

Jordbruksverket etcetera:

Jordbruksverkat har haft ögonen på westernridningen och främst då gällande boskapsgrenarna och timed events (Team Penning, Team Sorting, Ropinggrenarna, Barrel Race och Pole Bending).
Då framför allt eftersom att det är oklara regler vad gäller betslingen i dessa grenar generellt i western-Sverige. Många ryttare deltar i de tävlingar där reglerna passar deras sätt att rida, till exempel med tvåhandsfattning på stångbett eller ej.
Enligt WRAS regelbok ska tyglarna, vid ridning på stångbett, hållas i en hand.
Därav utesluts en del grenar ifrån vissa WRAS tävlingar

Ingela rekommenderar att man som tävlingsryttare läser igenom de regler som gäller vid tänkt tävling och funderar på om man kan acceptera dem, innan man anmäler sig. För att i högsta mån undvika dispyter om reglerna på tävlingen.

Nytt för i år är att numera ska även hästens psykiska förmåga att tävla bedömas. Tidigare har det enbart nämnts om dess fysiska förmåga.
¨Hästen ska vara frisk, i god kondition och väl förberedd för tävlingstillfället¨ (Värdegrund för träning och tävling med häst. Hästnäringens Nationella Stiftelse)
Detta innebär att om domaren ser att en häst blir väldigt stressad, eller till exempel att en unghäst blir väldigt trött, så kan denna få avbryta tävlingen.

Viktigt är även att följa tävlingsveterinärens förelägganden, till exempel om hen säger att en häst enbart bör tävlas i två klasser och inte mer. Följer man inte detta kan man bli diskvalificerad.

Alla regler vad gäller doping hittar man enklast på ridsportsförbundets sida.
http://www.ridsport.se/Tavling/Hastvalfardantidopning/Antidopningkarenstider/

Något man lätt kan missa inom doping är till exempel att ge hästen massage på morgonen innan tävling, eller vissa former av liniment. Bra att läsa på!

Om domaren, veterinär eller tävlingsledaren ser eller uppmärksammas på att hästen har sår eller skavsår i områden för, eller i närheten av, utrustning så kan ekipaget bli diskvalificerat. Lika så om hästen har tydliga skador eller skavsår av överanvända sporrar.

Tävlingsnivåerna:

I WRAS finns nivåerna E till A.

E – Träningstävlingsnivå. Kräver egentligen ingenting smiley. Kan ställa upp i vilken utrustning som helst.
Ekipagen blir bedömda och får veta av domaren efteråt vad de behöver träna på. Men domaren får ej rangordna ekipagen offentligt på något vis. Utan det är en ¨prova på klass¨, antingen blir man godkänd eller ej.
Enda kravet är att man får ej ha haft en tävlingslicens i WRAS. OM inte din klubb gör en E-klass för enbart klubbens medlemmar, då är det okey med en tidigare licens.

D – ¨Nybörjarklass¨. Vissa undantag kan göras i bedömningen för en del fel. Men nu måste man inneha tävlingslicens, både ryttare och häst.
På denna nivå får hästen ej ridas med stångbett.

C – Kan fortfarande rida på tränsbett, eller gå över till stång. Klasserna blir lite klurigare och det är en lite större utmaning än D-nivån.

B – Här är klasserna på högsta nivå och alla hästar som fyllt 6 år ska ridas på stångbett.

A- Samma nivå som B, bara olika vilka som får tävla där då detta är en internationell nivå.

WRAS licenser söks på hemsidan under fliken tävling. För att få en licens måste man vara ansluten till en av WRAS klubbar. Och man får enbart tävla för en klubb per år.

http://www.wras.se/sida.asp?sid=68&did=3&spid=1

När man samlar poäng under tävlingarna blir man uppklassad efterhand. När man nått 50 poäng i en gren får man inte längre rida den grenen på den nivån med samma häst.

Lite nyheter:

Vad gäller rollkur så är det upp till tävlingsledningen på var tävling att avgöra om användandet av detta. I Schweiz är det numera förbjudet.

En annan nyhet i regelverket är att trissor (¨stjärnor¨, den delen som rullar mot hästens sidor) på sporrar inte får ha skarpa kanter, utan ska vara rundade.

Från i år är det, när man rider på tränsbett (snafflebit), tillåtet att justera tyglarna med en hand.

Grenspecifika nyheter:

Western Riding – Nytt mönster för E-klass walk and trot. Med 8 bedömningspunkter för en rättvisare bedömning.
Även ett nytt mönster på D-nivå. Enligt Ingela ett mycket bra mönster att träna på.
(Nu vet vi vad som kommer komma på framtida träningar för Ingela smiley)

Ranch Ridning – Även här ett nytt mönster, ligger inte ännu på hemsidan men det kommer.
Nytt här är även att man nu får lov att rida lätt och att man får hålla sig i sadelhornet. Viss överspinn är numera också godkänt.

Horsemanship & Showmanship – Ny scoring. Skala -3 till +3 (med halvpoäng) på varje moment. Straffpoäng; mindre straff -3, större straff -5 och allvarlig straff -10.
Även en allmän bedömning från godkänd till excellent.
Detta för att det ska bli en jämnade bedömning mellan olika domare.

Ranch Trail – Ej ok med repgrind

Pleasure – ¨Gunghästen¨ i lope är ej längre tillåten. Lope ska gå i 3-takt! Domarna vill inte se för stora rörelseskillnader på fram- och bakdel, ej heller hästar som går på två spår.

Vi tittade även på lite videos, där en domare kommenterar olika ritter. Så man kan få höra en domares bedömning under en pågående ritt.
Finns flera på YouTube, sök på ¨A judge´s perspective¨ och gren.
Här kommer länkar till några exempel som vi fick se:

Pleasure:
https://www.youtube.com/watch?v=O6aDmSArnig

Ranch Riding:
https://www.youtube.com/watch?v=8jHditbPrwE

Western Riding:
https://www.youtube.com/watch?v=efZnuhnd-n8

Trail:
https://www.youtube.com/watch?v=OPVSkSt5c6g

Vi tittade även lite på en lärorik film om Western Pleasure och vad domarna tittar på där.
https://www.youtube.com/watch?v=JMP9OMMEmW8

Även här finns det flera filmer för olika grenar, sök på UNL Horse Judging. Där kan du sedan välja mellan flera olika lärorika filmer.

Se och lär!

Sammanfattning gjord av Eva-Lena Johansson Ängarnas Ranch



Våren är här!

Westernridskola Posted on Wed, March 21, 2018 12:01:30

NU är det vår, även om det fortfarande är kallt och snön ligger kvar delvis.
Men vi har genomfört årets första clinic och då är det officiellt vår.

Tackar Ingela Ynghagen för en kanondag som alltid. Lärorikt och nyttigt.
Fortfarande lite träningsvärk såhär 3 dagar senare smiley

Våren medför ju inte bara sol och värme, utan även en del andra saker, både trevliga och mindre kul. Som brunstiga ston, leriga hagar och främst det som brukar innebära mest arbete för vår del är ¨det som göms i snö…¨
Mycket mockande av hagarna nu!

Men under den värmande solen är det ändå ett helt okey arbete.

Bäst är ju att paddocken är ridbar och hästarna börjar bli lite piggare igen. Lektionerna har kunnat komma igång och intresset för årets aktiviteter ökar stadigt i takt med att solen värmer upp våra kalla kroppar.

Nästa stora händelse på schemat är Hästkommunikation och problemhantering med Karin Petersen den 15 april, start 10.00.
Min kära far kommer befinna sig på plats och agera fotograf igen, alltid kul att få proffs-foton att använda sig av efteråt.

Sen drar årets grundkurs igång, alltid lika kul.

Sen är det dags för clinic i två dagar med Jill Andersson från JA Aktiv Häst i Säve Göteborg.
Min mentor och ¨go-to¨person i mycket.

Allt som allt ser jag fram emot året som nu börjat komma igång!
Hoppas vi ses!



Höstrusk med blicken mot våren

Westernridskola Posted on Tue, October 24, 2017 14:55:04

Nu är otvivelaktigt hösten över oss med regn, regn och mer regn….
Hagarna blir kladdiga och hästarna får dagliga lerinpackningar.
Mot mitt förnuft åker täckerna på för att ha någorlunda torra hästar att sadla.

Önskan om ett ridhus blir starkare varje höst, speciellt när paddocken svämmar över och vi får
naturliga vattenhinder på banan och lektion efter lektion antingen ställs in eller förvandlas
till teorilektion.
Tacksam för alla års hästutbildning så jag har ett lager med kunskap och material att använda mig vid under teorilektionerna.

Men istället för att deppa ihop så blickar vi framåt och planerar vårens aktiviteter.
Redan bokat in grundkursen och HästVettskursen för 2018 och den årliga clinicen med Jill såklart.

Håller på att planera dagar med den evigt upptagna Ingela och funderar på nya kurser och föreläsningar som kan vara intressanta.
Fått in lite tips från kunder och vänner som vi tackar för, utan er är det inte möjligt.

Så håll ut i rusket, snart kommer den vackra snön och snabbare än vi tror så är det vår igen.



Regelboksgenomgång 13 nov 2016

Westernridskola Posted on Mon, November 14, 2016 09:30:56

Regelboksgenomgång
med Ingela Ynghagen WRAS-domare.

WRAS
– Western Riders Association of Sweden har skapat en regelbok som
släpps i ny utgåva vartannat år.

Värdegrunden
för träning och tävling med häst som 12 av de större aktörerna
inom svensk hästsektor, bland annat WRAS, enades om 2010. Dessa
organisationer kallas gemensamt för Hästnäringens
Representationsråd (HRR), som bildades på Hästnäringens
Nationella Stiftelses (HNS) initiativ 2008.

Värdegrundens
första och övergripande punkt är att hästens
välbefinnande alltid kommer i första hand.
Den
får ej skrämmas till eller skadas av träning eller tävling och
allt ska ske efter dess utbildningsnivå och förmåga. De får ej
heller dopas eller medicineras i syfte att förbättra dess
prestation.
¨Sportmanship¨=
Kamratskap och samarbetsvilja är av största vikt och hänsyn ska
visas till andra ryttare och deras hästar, inte minst på
tävling.

Upptäcker
man någon som man anser inte följer detta på en tävlingsplats bör
detta framföras till tävlingsledaren.
Vanligaste
problemet här är när ryttaren har för bråttom fram till resultat
och hästens förmåga och/eller kunskap överskattas eller pushas
för hårt.

WRAS
försöker att genom sitt regelverk göra det enklare för ekipage
att gå lugnare fram, då flera av deras regler tillåter att
tävlingsresultat kan nås även om hästens utbildningsnivå inte är
så hög. Till exempel tillåts det att man rider på tränsbett även
på en häst över 6 år upp till och med tävlingsnivå C. Vilket
inte tillåts i flertalet andra regelverk.

WRAS
tillåter alla raser på sina tävlingar och domarna är utbildade
till att utgå från olika rasers förutsättningar. Hästen skall ha
fyllt 3år för att få tävlas.
De
olika tävlingsnivåerna i WRAS går från E till A.

E-nivå
eller träningstävlingsnivå.

Här
krävs ingen licens eller medlemskap i någon WRAS-klubb. Tanken är
att här kan man få prova på att tävla lite i olika klasser och se
om det är något man vill fortsätta med. Här krävs heller inte
att ekipagets utrustning är av westernstil.
Tanken
är dock inte att man ska kunna fortsätta tävla här hur länge som
helst utan när man testat lite ska man ta sig vidare till nästa
nivå. Man får ej heller tävla i E-klass om man har eller tidigare
har haft tävlingslicens. Detta för att hindra att denna klass blir
en ¨uppvärmningsklass¨i början av säsongen eller en klass där
man ställer upp med sin unghäst.

D-nivå.
Klasser med lite enklare banor, men som ändå kräver licens och att
man är ansluten till någon klubb. Man följer även här regelboken
fullt ut utan några undantag. Domaren kan här vara något
tolerantare med bedömningen och tar sig ofta tid för frågor eller
tips. D-nivå rids ej med stångbett.

C-nivå.
Medelsvår nivå med lite klurigare banor och striktare bedömning.
Även här är tränsbett okej även på äldre häst än 6 år.

A-
och B-nivå
är egentligen samma nivå, bara det att A gäller då
internationella ekipage bjuds in.
B
är högsta nivå och är den där reglerna mest stämmer överens
med det amerikanska regelverket skapat av American Quarter Horse
Association (AQHA).
Här
gäller lite andra regler än i de lägre nivåerna, till exempel
krävs veterinärbesiktning av hästen innan start i en reiningklass.
Då ekipagen här räknas rida snabbare och mer intensivt och då
räknas till ¨hög risk klasser¨.
Här
gäller även regeln att häst från 6 år och uppåt skall ridas på
stångbett.

Licenser
kostar 100 kr för häst ett år eller 500 kr för livstid. För
ryttare kostar det 200 kr för vuxen och 100 kr för ungdom, per år.
Utöver det finns boskapslicens för de som vill tävla i
boskapsklasser.

Licenspengarna
går till utbildningar, försäkringar, regelboks-arbete och de
bidrag som klubbarna kan få av WRAS.

Din
skyldighet som tävlingsryttare är de 40 första sidorna i
regelboken, läs igenom dem och ha kännedom om vad som gäller.

Vad
gäller regelmässigt för den grenen du ska starta i? Undvik onödiga
misstag som gör dig diskvalificerad. På WRAS-tävlingar får man
rida klart sin klass med fortsatt bedömning även om man blir
diskvalificerad, men att exempelvis bli diskad för att man glömt ta
av benskydden innan pleasure är så tråkigt.


vad tittar domaren på?

Inte
bling-bling eller matchande utrustning i alla fall. Men övergripande
intrycket spelar roll så man ska inte heller vara smutsig i pösiga
kläder. Det kan även vara kul att göra sig tävlingsfin.

Det
första som granskas är om utrustningen är godkänd. Var noga med
vad som är specifikt för din klass.

Övergripande
för alla klasser är om hästen är ¨willingly guided¨, alltså
hur villigt hästen utför det ryttaren ber om. Desto mindre synligt
motstånd från hästen desto bättre bedömning.

Pleasure
– Pleasure to ride this horse.


långsamma gångarter som möjligt utan att tappa takten. Hästens
form av största vikt, nos i lodplan eller något framför, ej bakom.
Öronen ej lägre än manken och bakbenen väl under sig.

Får
ej använda skydd och ej göra volter, vända runt eller vända över.

Svår
nivå mycket svår, men D-klass kan vara en mycket bra första
tävlingsklass då man slipper gå in ensam på banan.

Reining
– ¨Plockat bort kossan från boskapsgren¨

Ryttaren
bedöms inte i denna klass.

Ju
snabbare det går desto svårare klassas det i bedömningen, MEN
farten ska kunna kontrolleras för att man inte ska missa på
momenten och på så vis få lägre poäng.

Flera
svåra moment, som att göra galoppombyten på exakt rätt plats,
spinn och slidestop.

Slidstopen
uppkom för att minska belastningen på rygg och framben vid snabba
stop. Men detta sker enbart om hästen utför stoppet på rätt sätt,
glida på hovarna bak med benen långt in under kroppen och gå
framåt med frambenen. Ett felaktigt stop är istället väldigt
slitsamt för hästens kropp.

I
reining ska spinn ske på inner bakben, medan i cowhorse ska de ske
på ytter bakben. Detta kräver övning att lära hästen att kunna
spinna på bägge.

I
alla klasser som innehåller spinn bör hästen ha benskydd. (W.
Horsemanship, reining, w. Cowhorse och versitile horse).

Slideskors
effekt är beroende av underlaget.

Trail
– ¨Uteritt¨

Kombinationer
och alla gångarter.

Häst
som agerar ¨pathfinder¨ bedöms högt, alltså aktivt letar efter
sin väg på banan.

Påbörjat
hinder bedöms även om inte hela avklaras i D-nivå.

3
vägringar leder till diskvalificering.

Man
får ej ta en vända runt och börja om på ett hinder, det räknas
som fel väg eller felaktigt moment.

Western
Riding


låg nivå är bedömningen rätt förlåtande och det finns oftast
walk and trot klasser.

I
WR är det trav som gäller, inte jog.

Ranch
riding och Ranch trail

Högre
form och snabbare tempo.

Lättridning
tillåten i RR.

Bra
klasser att börja med innan den låga formen och samlingen befästs
hos hästen.

Mönsterläsning. Texten går alltid före det ritade mönstret. Läs noga.

Bedömning
+ 1 ½ till – 1 ½

Kan
få + och – på samma sak, till exempel om ett byte görs korrekt
och snyggt, men på fel plats.

Exempel
på – ½ är ett orent galoppombyte och – 1 är slag i bom.

Ingelas
tips & råd inför tävling:


Det finns andra regelverk än WRAS som kan gälla på tävlingar.
Kolla upp vilket som gäller på
den
tävling du anmäler dig till.


Håll dig uppdaterad på om saker förändras i regelverken.


I början av varje gren i regelboken finns en liten text som
beskriver ¨andan¨ för klassen. Läs den.


Ta med dig alla licenser, hästens pass och vaccinationsintyg.


Läs igenom HELA propositionen noga och ta med den till tävlingen.

Ändring
i proppen får ej ske när tävlingen startat.


Öva! När ska du lasta ur? När ska du anmäla dig?


Gör en tidsplan och planera. Till exempel: Hur är hästen efter att
den stått i transporten en stund mellan klasserna? Kanske bättre
att skippa den sena klassen?


Var i tid!!!!


Leta upp tävlingsledaren, så du vet vem det är ifall något skulle
hända.


Startanmäl dig minst en timme innan start för att hinna med allt.


Gå banan med tanke på hur du tränat hemma och på vad hästen har
för förutsättningar.


Ibland bra att lyssna på de med erfarenhet, men ta alltid själv
reda på vad som gäller.


Ta med bedömningsprotokollet hem, ta kort på det om de inte
kopieras på plats.


Diagnostisera din ridning, tävla för att få en bedömning av var
du är i din ridning.

(Summering
gjord av Eva-Lena Johansson, Ängarnas Ranch. Utöver det Ingela gått
igenom under föreläsningen har regelboken och WRAS hemsida använts
som underlag för denna text).



Next »