Blev ingen kurs denna gången på grund av corona med mera, kommer bli av längre fram.

Så länge fortsätter jag med valda bitar ur min framtida (?) bok Hästens Bok. Idag är ämnet anatomi och fysiologi.

För att kunna ge hästen rätt skötsel, träning och förebygga god hälsa och välbefinnande så är kunskap om deras kroppsfunktioner viktig. Anatomi är läran om kroppens uppbyggnad, form och utveckling. Fysiologi är läran om kroppsfunktionerna.

Exteriören säger mycket om hästens olika förmågor och även om eventuella genomgångna sjukdomar. Den kan vara avgörande för val av individ vid köp eller avel, då olika kroppsformer passar till olika sorters arbete.

Kroppsbyggnaden varierar mellan raser, åldrar, kön, hull och träningsgrad. En korrekt byggd häst är av naturen välbalanserad och kan prestera bättre. Symmetri är A och O. Raka ben, bra hovar, en stark rygg och jämna rörelser är den bästa grunden.

Hud

Hudens uppgift är, förutom att kamouflera den vilda hästen, att skydda kroppen mot slag, stötar, kyla, värme, vatten och solljus.

Den deltar även i regleringen av hästens kroppstemperatur och vätskebalans och i bildandet av D-vitamin. Man brukar säga att kroppens största organ är huden och precis som med alla andra inre organ så är hudens funktioner livsavgörande för hästen.

Hästens värmereglering

Hästar är ett ¨homeotermt¨ djur, det vill säga att de håller en jämn innertemperatur oberoende av den yttre temperaturen. Normal hästtemperatur ligger mellan 37,2 – 38,2 grader och varierar mellan individer. Föl har ofta en högre temperatur då deras ämnesomsättning är högre.

Då de vilda hästarna mer eller mindre är i ständig rörelse så är underskott av värme sällan ett problem utan värme är ett större problem, men hästar är väl anpassade för att bibehålla sin inre temperatur. De producerar även i regel mer värme än vad de behöver och behöver istället göra sig av med överskottsvärme, något vi människor kan försvåra genom att på grund av att vi fryser så sätter vi på hästen ett täcke.

Hästarnas värmereglering sker delvis i huden, dess tjocklek i sig utgör ett isolerande lager och pälsen skiftas två gånger om året för att anpassas till rådande temperaturer.

Dessutom så finns det små muskeltrådar vid pälsens hårkanaler som gör att hårstråna kan ställa sig, lägga sig och vrida sig och på så vis varieras pälsens tjocklek. Detta påverkar även hur mycket luftströmmar som når huden.

Utöver detta kan även artärerna i huden utvidga eller dra ihop sig och på så vis reglera hur mycket av blodet som når de yttre hudlagren. På så vis kan hästen hålla blodet varmt eller kyla ner det vid varmt klimat eller ansträngning.

Hästar reglerar även sin kroppstemperatur genom andningen, äta mer eller mindre, röra sig mer eller mindre och söka skugga eller skydd. De kan även rulla sig i lera för att få extra isolering emot värme.

Tempen tas ofta rektalt och beroende på tid på dygnet, foderintag och den individuella ämnesomsättningen så kan den rektala temperaturen variera ännu mer än den verkliga temperaturen så att veta normalvärdet för varje individ är viktigt. Det finns hästar som har 36,5 grader i normal rektaltemperatur, den kan även variera med någon halv grad över dygnet, går till exempel upp efter utfodring. Så mätning bör ske vid liknande tid varje gång.

Rörelseapparaten

Ett begrepp som summerar de delar av hästens kropp som den använder för att kunna röra sig. Alltså skelettet, lederna, musklerna och delar av nervsystemet.

Skelettet

Hästens skelett består av över 200 ben uppbyggda av fosfat, kalcium och mineraler. Olika utseende beror på ras och kön, till exempel så har hingstar i regel ett grövre skelett än ston och kallblod grövre än de övriga raserna.

Skelettets uppgifter är att:

  • Hålla uppe kroppen
  • Förvara kalcium och fosfor
  • Skydda de inre organen
  • Bilda röda och vita blodkroppar i märgen

Benen är elastiska för att kunna ge efter lite när hästen rör sig. De anpassar sig även efter träningen, dock inte lika fort som musklerna, vilket vid överträning kan leda till benhinneinflammationer och överben (benhinna som omvandlas till ben). Därav är det viktigt att inte träna en ung eller otränad individ för mycket och för snabbt utan först bygga upp hästens muskulatur i lugn takt.

Skelettet skiljer sig från ett ungt till ett gammalt djur på så sätt att broskskelettet, som de har som unga, förbenas undan för undan ända fram till vuxen ålder. Vilket gör att en äldre häst lättare får benbrott än en ung, medan en ung häst är känsligare för slitage än äldre. Vid brist på kalcium och mineraler i fodret kan hästen ta dessa från skelettet, som då försvagas.

Leder

Lederna finns för att hästen ska kunna röra sig, vid varje punkt där två eller flera skelettben möts finns en led. Brosket i leden ger en elastisk belastningsyta som ger stötdämpning. Ledvätskan förser brosket med näring och försvarar leden mot inflammationer och har även en viss smörjande effekt.

Musklerna och senorna kring lederna är också av stor betydelse för ledens rörelseförmåga.

Regelbunden rörelse är ett måste för att lederna ska fungera optimalt och vid uppstallning är det därför mycket viktigt att hästar tillåts att kontinuerligt röra på sig utan extra påfrestningar, det vill säga en ryttare eller vagn eller liknande. En häst som står stilla mycket av egen vilja, till exempel en äldre häst, bör promeneras med jämna mellanrum om den inte rör på sig i hagen. Ett alternativ är att ha den på lösdrift med avstånd mellan vatten, skydd och maten så att hästarna måste promenera.

Muskler

Musklerna utgör ca 60% av hästens kroppsvikt och ger rörelse, styrka och skydd åt de inre organen.

Musklerna är de som ser till att vi har rörelseförmåga.

Det finns tre olika slags muskler, skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur. Sistnämnda finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören och så vidare. Det finns även så kallade ¨twitch-muskler¨ som sitter precis under huden och kan skapa hudryckningar.

En muskel arbetar aldrig ensam utan samarbetar med flera andra och deras form och storlek varierar mycket. En muskels styrka bestäms inte nödvändigtvis utav dess storlek utan även av andra faktorer som tvärsnittsyta och var fästen är lokaliserade. Styrkan kunde i vissa fall vara större, men skulle då påverka snabbhet och smidighet.

Musklerna i samband med rörelseapparaten är skelettmuskulaturen, vilka är cirka 600 stycken, som samarbetar på ett invecklat sätt när hästen rör sig.

Nervsystemet

Ett biologiskt signalsystem som koordinerar kroppsfunktionerna med hjälp av elektrokemiska impulser. Nervsystemets sensoriska funktion känner av ¨retningar¨ och reagerar på dem. Det styr även över musklernas och körtlarnas reaktioner, så kallat motoriska funktioner.

Man skiljer på det perifera och det centrala nervsystemet eller viljestyrda och icke viljestyrda nervfunktioner. De motoriska systemen som går till skelettmusklerna är viljestyrda. Till centrala nervsystemet hör stor- och lillhjärnan, ryggmärgen och näthinnan.

Smakprov på delar ur detta kapitlet. Här finns hur mycket som helst att lära sig och studera om man verkligen vill förstå hur hästen fungerar.

Man är aldrig färdiglärd