Då det strax är dags för min föreläsning om hästens beteende, den 22 mars,

Läs mer om den på vår hemsida: https://www.angarnasranch.se/%C3%A4ngarnas%20ranch-11/f%C3%B6rel%C3%A4sningar.html

så tänkte jag nu dela med mig lite om vad jag har skrivit om ämnet i min bok.

Hästens beteende

Trots att mycket har hänt med hästarnas utseenden sedan de domesticerades så har de i stort sett kvar alla sina ursprungliga beteenden och instinkter. Något som är viktigt att komma ihåg när man umgås med hästar. Deras beteende verkar inte alltid helt logiskt för oss men allt de gör är logiskt för dem. Det grundar sig i deras instinkter, ett arv från deras förfäder, vilket fått hästen att överleva alla dessa miljoner år.

Det finns flera faktorer som avgör hur eller om hästen reagerar på olika saker och att lära sig hur hästens biologiska arv påverkad dess vardag är grunden till att kunna ge den ett så naturligt liv som möjligt i en, för dem, onaturlig miljö.

Det vilda arvet i tamhästens beteende

Betesdjur, som hästar, lever i en ständig risk att bli angripna av rovdjur, men ändå håller vissa arter ihop i flockar som är lättare att upptäcka.

Det finns antagligen flertalet olika anledningar till varför vissa djur väljer det ena eller det andra, men grundliggande tros vara miljön de lever i. Stäppdjur, som hästen, lever i flockar för att det ger en ökad säkerhet på så vis att det är flera som vaktar för rovdjur och sannolikheten att bli tagen minskar drastiskt ju fler flockmedlemmar det är. Det är även enklare att försvara sig om man är flera och situationen kräver det. Medan skogslevande djur har enklare att komma undan rovdjur på egen hand bland vegetationen.

En nackdel med att leva i stora hjordar, utöver att man är enklare att upptäcka, är att maten snabbare tar slut och hjorden måste därför röra sig över stora områden för att överleva.

Här har vi de tre grunderna till hästens beteende och anledningarna till att de reagerar som de gör i olika situationer. 1. De är flockdjur 2. De är stäppdjur och 3. De är bytesdjur.

Genom att studera hästar i det vilda har forskare lärt sig mycket om hur de beter sig emot varandra och mot omvärlden. Våra tama hästar har precis samma språk som vildhästarna, även om de genom årtusenden av umgänge med människor har förändrats lite så är det marginellt. Exempelvis så krävs det lite starkare skrämsel eller hot för att tamhästen ska fly.

Många saker går att anpassa på våra tamhästar, till exempel till vårt kroppsspråk och förhållningssätt till hästen. Men även i våra dagliga stallrutiner såsom utfodring, uppstallning, hagvistelser och så vidare.

Hästens språk

För att lära känna din häst och få en bra relation till den så bör du lära dig dess språk. Tänk på att även hästar är individer, bara för att du kan en hästs språk betyder inte det att du kan allas. Men man kan studera och lära sig de allmänna riktlinjerna i hästarnas språk för att underlätta alla möten med hästar.

Vi människor kommunicerar omedvetet med hästarna genom våra olika dofter och vårt kroppsspråk, de läser av våra minsta rörelser och tolkar dem på olika sätt, även detta individberoende.

Hästar kommunicera huvudsakligen med kroppsliga och taktila (beröring) signaler men de använder även läten. Exempelvis är skrin vanliga tecken på upphetsning eller aggression. Eller som när ett sto ¨kuttrar¨ uppmuntrande till sitt föl, vilket kallas för muller. Som hästarna också ofta låter när vi är på gång med maten, det är en vänskaplig signal som tyder på välbefinnande. De kan också gnägga mycket högt när de anser att vi är sena med maten.

Hästar känner igen varandras gnäggningar och det är ett sätt att kommunicera på längre avstånd, vilket man ofta kan uppleva när man rider iväg med en häst och lämnar en eller flera hemma.

Frustningar och fnysningar används även de som ljudsignaler, en frustning under arbetet tros höra samman med när hästen börjar bli uppvärmd och spänner av. Medan en fnysning oftast hörs i samband med en häst som upptäckt något potentiellt hot. Hingstar kan även använda sig av fnysningar när de slåss, i samband med att de blåser upp sig och visar sig stora.

Öronen säger mycket om hästens uppmärksamhet, både hur mycket den ger och var det de uppmärksammar befinner sig. Ofta får man höra att öron framåt betyder glad häst och öron bakåt betyder arg häst, men riktigt så enkelt är det inte. Bakåt kan betyda allt ifrån arg till avslappnad eller lyssnar bakåt, till exempel lyssnar på sin ryttare. Framåt kan betyda glad, uppmärksam eller rent av rädd. Det går inte att avgöra på enbart öronens position.

Hästars kommunikation kombineras alla olika signaler, taktila-, ljud-, doft- och kroppssignaler, för att förmedla ett budskap eller en känsla. Det är en helhet att se till och man kan inte avgöra på enbart en del av budskapet.

De använder sig även av mycket små signaler som kan vara svåra för oss människor att uppfatta, så som en rynkad överläpp, vidgade näsborrar eller ryckningar i käkmuskulaturen.

Kombinationer av ansiktsuttryck och kroppshållning kan säga oss mycket, även om vi inte alltid kan uppfatta de små signalerna. Men genom att vara observanta och anpassa vårt eget kroppsspråk för att likna deras kan vi kan börja lära oss att kommunicera på ett sätt som är mer begripligt för hästen.

Hästmannaskap ”Horsemanship”

Kommunikation mellan häst och människa och förståelse för hästen som biologisk varelse. Att leva och arbeta med hästar utan att överföra mänskliga känslor till hästens beteende, handlar i stort om att kunna sätta sig in i hästens situation och tankesätt.

Med gott hästmannaskap ser man till hästens välbefinnande i första hand, man lär sig att förstå hästens beteende och man låter säkerhetstänkandet genomsyra all hantering och umgänge med hästarna. Låt ledarskapet bli en del av din egen personlighet som en god ledare.